Polismuseet i Gamla Linköping

 

Till ALLA klubbmedlemmar,

den 13 september är vår första träff i höst.

Höstens program finns nu på hemsidan.


 

Klicka här för alternativ

En solig dag i Gamla Linköping. Blickar ut från Polismuseet klockan 13.00. Hittills har jag haft besök av 110 personer.
Det
 första rånet mot Östgöta Enskilda Bank är avklarat och tjuven fick 
förlåtelse idag med. När man blickar ut genom dörren så har det kommit 
upp en ny skylt " Vilhelminas frestelser ". En ny liten salladsbar där 
det tidigare såldes bröd.
Idag är det den 9 juli och om ca en månad 
kommer höstens program som börjar med besök på Kornettgården i Flistad. 
Datum för första träffen är den 13 september klockan 14.00.

Med vänlig hälsning
Håkan Evertsson


Här på sidan kommer vi att skriva om: Kasken – Peppe ”polis” – Lillys uniform – polishus i Linköping – Landsfiskal och fjärdingsmän m.m.


Landsbygdens polis före 1965

Från 1965 och framåt är svensk polis statlig, vi fick då 119 polisdistrikt och så var det fram till 2015 då det blev 7 regioner.

Från 1675 fram till 1918 fanns det kronolänsman, efter 1918 ändrades namnet till landsfiskal.

Hans arbetsuppgifter var bl:a skatteuppbörd, indrivning och polisverksamhet.  Han var även åklagare i vissa mål.

Till hans biträde hade han fjärdingsmän.

Fjärdingsmännen saknade vanlig polisutbildning och hade ofta jobb vid sidan om.

Från 1925 och fram till förstatligandet 1965 hade de fasta tjänster.

Fjärdingsmannens uniformering var bara en skärmmössa.

DSC01601

Mössa för fjärdingsman 1925. Polismuseet Linköping

Det sägs att fjärdingsmannen ansågs vara vanlig medborgare när han inte hade mössan på sig. Vid vissa tillfällen försökte personer därför att få av honom mössan för att de skulle kunna betrakta honom som vanlig och som det var fritt fram att ge sig på.

Fjärdingsmannen fungerade som dagens närpolis men var även skatteindrivare med mera.

Fjärdingsmannens arbetsområde var ofta en socken. Vid början av 1900-talet fanns det c:a 2 800 fjärdingsmän i Sverige och de hade en lön på mellan 50 – 300 kronor. De behövde därför ha ett jobb vid sidan om för att kunna försörja sig.

Titeln ”fjärdingsman” fanns kvar fram till 1954 då den ändrades till ”poliskonstapel”.


Polis

Under 1700-talet var beteckningen för ordning ”politi”.

Sedan kom ordet ”police” som är den franska formen av ordet.

Detta ersattes under 1800-talet med det försvenskade ordet ”POLIS”.


Lillys uniform

DSC01547

Om beväpningen var batong eller sabel är vi lite osäkra på.

En nyhet i museet i år är att vi fått tillgång till den första kvinnliga uniformen från 1958.

Den fick vår egen Lilly Herrmansson ut när hon utbildades i den första kursen för kvinnliga poliser i Stockholm 1958.

Uniformen var lite modifierad för damer. Den hade byxkjol, lite annorlunda båtmössa, bröstfickorna var blindfickor. Det var krav på att bära hudfärgade strumpor och skor med låg klack.

Beväpningen var batong och handfängsel.

 


”POLIS i Gamla Linköping”

Ända sedan 1987 har vi haft en patrullerande ”polis” i Gamla Linköping.

OWE 2016-08-03

Owe Samuelsson vår första ”polis i G:la Linköping.

Först ut var Owe Samuelsson som tjänstgjorde fram till 2004.

Håkan polis

Sedan kom Håkan Eriksson och han jobbade fram till 2012, nu är det Peppe Ohlsson som tjänstgör.

DSC01541

Håkan som nu i sommar har tjänstgjort i två veckor vill betona att man är -”polis i G:la Linköping” och inget annat. Det är ett mycket trevligt jobb och man känner sig väldigt uppskattad av besökarna och det blir många uppställningar för lagbilder.

Uniformen man bär är från 1887.


Polisstationer i Linköping

  • 1864 – 1945 Rådhusets bottenvåning, Stora Torget 1.
DSC00487

Stora Torget 1 (välbevakat torg)

1895 – 1915 polis och brandkår i samma organisation, Ågatan 27.

DSC00430

1945 – 1990 Repslagaregatan – Ågatan.

DSC_4428

1990 – 2001 Kungsgatan – Repslagaregatan.

DSC_4439

  • 2001 —        Garnisonen, Brigadgatan 13.

DSC00194


Olika tidsepoker vid polisen.

  • Från sabel (1912) till batong (1965).
  • Första cykeln som inhandlades var 1913, 2 st á 170kr/st.
  • Första polishunden i Linköping 1962.
  • Från kask till mössa 1925.
  • Ridande polis i Östergötland 1909 – 1930.
  • Ridande polisen ersattes med motorcykel med sidovagn 1930 –.
  • Den första januari 1965 förstatligades polisen i Sverige.

Droger i polismuseet ??? 

DSC01551

Bild på vår nya drogmonter 2016. Skåpet är inrett av Magnus Skoglund.

Droger, såväl legala som illegala, finns och har funnits sedan urminnes tider i alla samhällen och samhällsskikt. De är ofta en direkt eller indirekt orsak eller grund för den brottslighet som finns i ett samhälle.

I polismuseet i Gamla Linköping finns nu en monter med information om de i Sverige vanligaste förekommande drogerna. Där finns även en hel del narkotikarelaterade föremål som beslagtagits i olika narkotikabrottsutredningar och som sedan har förverkats av Staten för att bli förevisningsmaterial.


Ekmanska gården i Gamla Linköping, Kryddbotorget nr. 6.

 

Polismuseet vid Kryddbotorget, G:la Linköping

Polismuseet vid Kryddbotorget, G:la Linköping

Huset där polismuseet är inrymt heter Ekmanska gården och är flyttat från Ågatan 43 i Linköpings centrala delar.

Idag ligger Harrys och Riva restauranger där.

Det återuppfördes i Gamla Linköping under åren 1961-63

Gatuhuset uppfördes troligen under 1700 talets första hälft. Från år 1826 ägdes gården av kopparslagare C M Wadsten. År 1843 lät Wadsten försäkra gården. I handlingarna framgår att gatufasaden var oljemålad och övriga sidorna rödfärgade. A-L Ekman plåtslagaremästaren köpte fastigheten 1905 och hans arvingar sålde den till Köpmannaföreningen 1957.

Ekman drev en bosättningsaffär i gatuhuset, där man kunde köpa främst bleck- och plåtsaker.

Till gården hörde två uthuslängor, de utgör fortfarande en autentisk miljö bakom gatuhuset i Gamla Linköping.

 


Nattväktarna

 I Linköping fanns på 1700 talet föregångarna (nattväktarna) till dagens poliser och brandmän. De jobbade endast på natten mellan klockan 22.00 – 04.00 och var 8 st. De var uppdelade i två arbetslag och jobbade 4 st. varannan vecka.

Deras huvuduppgifter var att gå brandvakt och sköta ordningshållningen i staden. De avlönades av brandkassan med 20 daler silvermynt per år.

DSC01548

Nattväktarna hade följande utrustning: Lyckta, Tratt, Yllefilt, Skramla, Sax (bygel) vid ingripande.

Nattvaktssång

Klockan äro tio slagen –

För eld o brand – för ovänners hand – bevare Gud både stad och land.


Om man klickar på bilderna blir dom större.